onsdag 24 september 2014

Idag gömmer jag mig och äter snask


Här har jag inga nya foton att visa, så det får bli ett från bröllopsdagen. Det passar egentligen väldigt bra då jag vill lägga mig nånstans och dra täcket över huvudet och låtsas som att dagen inte funnits.

Idag låg det nämligen nånting i brevlådan som jag fasat för ett tag. 
Ett stort tjockt brunt kuvert från......Dalarnas landsting.
Jahapp tänkte jag....detta kan inte båda gott. 
Det gjorde det inte heller....
En ny operationstid denna gång för borttagning av livmodern (hysterektomi).
Jag som gått och väntat på provresultatet från förra gången,
och inte hört nåt på över tre veckor. Nu kom det en kallelse till operation direkt. Inget samtal från någon läkare inte nån tid för träff innan operation! Är detta så vanligt att det sker på rullande band eller?
Jag ska få ett organ bortopererat utan att jag egentligen vill. 
Jag skall opereras och bli borta från jobb längre än några dagar!
Detta är inget jag tar lätt på. För mig är det verkligen INTE rutin!
Nu har jag en hel hög med papper, hela 18 sidor med enkäter, frågor och information om borttagning av livmodern att läsa igenom . Har inte vågat läsa allt än, men snart måste jag väl.

***************
Vi hade verkligen tur att vi skaffade våra två underbara gofisar när vi gjorde det. Nu kan jag inte få fler, även fast vi inte har funderat på ett tredje så känns det sorgligt.  Jag är verkligen så glad att vi fått både My och Alfons, en av varje kön med underbara personligheter och de helt friska. Hur hade jag känt om My va pojke, och  jag inte kunnat få fler? Jag utan min prinsessa?! Hemskt!

Jag känner att min kvinnlighet kommer försvinna, än vet jag inte hur pass mycket de kommer ta bort. Kommer de ta ALLT och jag stampar in i klimakteriet direkt eller? Många frågor utan svar...
Klimakteriet vid 34 års ålder, inget hit alls! 
Har googlat runt och tittat till min livförsäkring bland mycket annat....

Jaja, allt är bättre än cancer...jag just det hemska ordet. De få ta va f*n de vill bara jag får vara kvar här hos min familj. Se mina barn växa upp.

...fortsättning följer...

1 kommentar:

LyckligaPraliner sa...

Men gud så hemskt... Jag beklagar verkligen och är ledsen för din skull.. Så många känslor och funderingar som rusar runt kan jag tänka mig. Hur kan de göra så?? Får man inte den informationen på annat personligare vis och får man ingen tid hos någon kurator eller så också före operationen?! Jag tycker det är grymt av landstinget, de ansvariga läkarna och sköterskorna att göra så här. Bara skicka en massa papper..Herregud man kan väl hur lätt som helst hamna i en kris av sånt där :(

Vilken tur att ni fått två barn men sorgligt att inte kunna få fler om ni önskat.. Jag önskar dig lycka till med operationen och att du blir helt återställd och frisk!!

Ta hand om varandra!!

Kram Ann-Louise