fredag 18 november 2011

Pulka åkning och ishalka med bilen.



Alfons overall: Burton, Mats outfit: 686, handskar Empire.

Idag blev det en händelserik dag. 
Först va jag in på jobbet för att ta emot en leverans av godisställ inför vintern. Sen hem och äta våfflor för att ladda inför första pulka åket för säsongen.
När vi åkte hemifrån var det 6 minus och regn. Vägen va snorhal, men vi kom upp till fjället och där snöade det. Superstora snöflingor!!
Alfons va lyrisk över snön och åkte några åk, sen blev snökanonerna för jobbiga så vi begav oss hemåt. Vilket visade sig inte va det lättaste just idag.
Blixthalka hade slagit till i hela Sälen/Malung och de varnade på radion för det. Här i Sälen är de inte så pigga på att salta vägarna heller, så vi kanade praktiskt taget åt sidan när vi bromsade. Precis innan backen nedför fjället börjar, vid Lindvallen, hade en lastbil hamnat på tvären över vägbanan och det stod massa bilar med varningsblinkerserna på. När jag bromsade hände ingenting, dock hade vi tur att vi inte höll hög fart så vi slapp köra in i bilen framför.
För er som aldrig varit i Sälenfjällen, så kan jag berätta att det går en väg (som räknas som den nya) som går upp till fjället. Där alla bilar måste åka för att komma upp och ned, sen finns det den supergamla vägen, som egentligen är förbjuden genomfart på. Eftersom det va stopp på "nya" så begav vi oss till den "gamla".
Vilket nog inte va det smartaste draget idag. Jag trodde den va grusad, eftersom den är gammal. Men icke, det va isbana även på den. Brant backe + ishalka är ingen bra kombination om man har vanlig bil. Det va nog den läskigaste bilfärd jag har varit med om i hela mitt liv. Vi kunde inte vända heller, för det finns inget annat sätt att komma hem på. Om jag körde fortare än 10km/h och bromsade gled vi mot diket. Till slut körde jag halv i vägrenen för att kunna hålla mig stadig på vägen. Mats fick gå ut och kolla läget bakom krönen och han såg ut som bambi på hal is när han kanade fram på fötterna.
Efter halva vägen ungefär vågade vi oss inte längre. Det va vi och 2 andra bilar som fick stanna och vänta på att de kom och sandade. Sista biten av vägen va nämligan spegelblank av is och inte ett gruskorn så långt ögat kunde nå. Plus väldigt kurvig. Vi hade turen att Alfons hade somnat och att vi inte hade nån tid att passa. Färden hem tog över en timme istället för ung 15-20 minuter, som den brukar ta.

Nu kommer jag aldrig bege mig upp på fjället om det är minusgrader och regnar...man lär sig nåt nytt varje dag. Vi hade iaf turen att inget hände oss och att vi kom hem med hel bil.

Nu ska vi bara mysa resten av dagen/kvällen. Kanske ha glöggpremiär med pepparkakor.

Psssssssssssst........Imorgon blir det en dag på fjället (om vädret tillåter). Tandådalen har premiär och man åker gratis i liftarna. Iof är det nog bara en backe färdig, men är man snowboardfantast så är man. Första åket för säsongen blir man så lyrisk av...älskar det. Första gången jag kommer åka som gravid oxo, kan bli spännande!
Magen börjar ju va ivägen ( v.27 nu), så om jag får be Mats om hjälp med bindningarna återstår å se ;)

2 kommentarer:

Linda sa...

Oj oj vad läskigt med halka, ige skoj alls, ta de lungt i backen, alfons ser ut att gilla pulkåkning ;) kramar från faster Linda

Erika sa...

Usch då vad vilken hemsk bilfärd!
Vilken ångest jag får när jag bara tänker tanken att ha barn i bilen med en iskana till väg och när dom inte behagar att skynda sig ut för saltning :(
Vilken tur att allt gick bra och att ni kom hem välbehållna! :)