Hemmablind?!

Älven mot särna/Idre hållet.

Älven sett ned mot byn.

Röda vinbär från egna buskar.

När vi flyttade hit tänkte jag: " ohh så fin utsikt, vilken lyx" när jag stod och tittade ut över "ägorna" och älven.

Nu när vi snart har bott här i exakt ett år ( iof flyttade vi in och sov första natten nån gång i oktober) så tänker man inte "ohh så fint "längre, varför?

Det är först när man tar en runda på gården och snälla svågern har röjt av stigen ned till älven, som man ser hur vackert det är. Helt underbart är det rätta ordet. Man vill bara sätta sig ned på en stol och njuta. ( i mina tankar byggde jag en uteplats med soffor och hängmatta) *ler*. Så fint och myggfritt när fotona togs ;).

Igår när lille skrutt hade somnat gick vi ned till älven för lite fiske, tyvärr blev det bara ett napp och den va för liten för att vi ville behålla den. Den fick simma ut i älven igen. Får se om vi provar idag igen.

Nu när jag sitter under parasollet och skriver håller M&M på att röja undan slyt, så vi ska se ännu mera av älven...jippie! Om vi ändå betalar för "strand/sjö" tomt, ska vi väl ha valuta för pengarna. Eller?

Funderar på att pyssla jag med, fast med lite me rlättare saker...sm kanske pärlplattor? Det kan man ju göra under ett parasoll hihi.